%20-%20Med%20text_kopia.jpg?withoutEnlargement&resize=68,29)
Wounschgården - historien om Hem för gamla
Wounschgården - historien om Hem för gamla
Sammanställt av Ulla Landgren - Ason och Lilian Heijel
Tidningsurklipp från Strömstad Tidning
Många Grebbestadsbor har eller har haft föräldrar, grannar, goda vänner eller rent av själva varit engagerade i "Stiftelsen Hem för gamla". Otroligt många har skänkt pengar, stora som små bidrag, handarbetat, för att "hedra minnet av", donerat, skänkt gåvor, testamenterat…
24 april 1961 fattade styrelsen för Stiftelsen Hem för gamla beslutet om att bygga ett ålderdomshem.
10 november 1967 invigdes ett pensionärshem, Wounschgården; ett 15-tal lägenheter och en vaktmästarbostad stod inflyttningsklara.
Men det började många år tidigare...
I en liten, sliten och tummad gammal skrivbok som finns bevarad på Wounschgården läser man:
"Något som varit ett allmänt önskemål och även varit på tal är uppförandet av ett ålderdomshem i Grebbestad.
I april månad i år väcktes frågan till liv av några kvinnliga arbetare på konservfabriken och följden blev att ett antal enades och att arbeta för anskaffande av medel som skulle bli grundplåt till detta dryftade ämne.
För att få pengar till arbetsmaterial anordnades en fästlighet i Charlottenlund den 16 maj. Föreningen ”Nytta och Nöje”, som äger fästplatsen upplät denna utan ersättning. Behållningen ca. 200 kr blev en välkommen slant som startkapital för fortsättandet av den påbörjade verksamheten. Nu behövdes också bildandet av förening och detta var också samtliga eniga om.
Grebbestad i maj 1942"
26 maj 1942 hölls det första protokollförda mötet.
Endast kvinnor valdes till styrelsen:
Ordförande: fru Vanja Börjesson
Sekreterare: fru Ester Berg
Kassör: fröken Karin Utberg
Revisor: fru Hildur Aronsson
Förrådsförvaltare: fru Anna Svartz
Alla valdes för ett år - samtliga ledamöter satt kvar till årsmötet 1948.
Man enades om att fröken Karin Utberg och herr Tage Hellstrand, i föreningens namn, ”skola insätta medel som under året inflyta” i Tanums sparbank.
Man enades om arbetsmöten en gång i veckan, varje tisdag eftermiddag.
Det beslöts att föreningen skulle heta ”Hem för gamla”.
Den första protokollsboken från 1942.
1948 noterades Tage Hellstrand som ordförande och sekreterare, A W Tretom som vice ordförande, Karin Utberg som kassör och Anna Swartz som materialförvaltare.
Det beslöts att tillsvidare skulle det icke utgå arvode till befattningshavare i styrelsen.
Först 1971 beslöts om arvode till ordförande och kassören, 400 kr, samt till revisorn. (Beslutades på grund av att kommunala styrelseledamöter erhåller arvode enligt kommunens reglemente).
Man enades om arbetsmöten en gång i veckan, varje tisdag eftermiddag.
20 juni 1947 fastställdes stadgarna av länsstyrelsen. Styrelsen tog hjälp av Tage Hellstrand, som arbetade som juridiskt ombud och tillsammans satte de upp stadgarna.
24 mars 1949 föreslogs att:
§ 1 i stiftelsens stadgar skulle formuleringen ”i Grebbestad med omnejd” tolkas ”att härmed avsågs personer boende i Grebbestads köping samt Gissleröds, Kuseröds, Krossekärrs och Rörviks fastigheter även som utanför liggande öarna Otterön, Pinnön och Källarholmen”.
1956 beslöts att stiftelsens verksamhetsområde skulle utvidgas till hela Grebbestads kyrkoområde “ävensom delar av Tanums kyrkoområde, som inginge i Långsjö med Långedal”.
Hem för gamlas ekonomi bestod till en början av gåvor, donationer och lotteriverksamhet.
1942 fick föreningen 25 kr i gåva av makarna Margit och Tage Hellstrand.
Man beslöt att hos Tanums kommunalfullmäktige och till länsstyrelsen anhålla om befrielse från nöjesskatten ”för fästen i Charlottenlund den 16 maj”. (Se ovan). Ett tillståndsbevis för ett lotteri vid ”fästligheten” i Charlottenlund kostade 1942 6,55 kr.
1946 anordnades ett lotteri med en eka som högsta vinst. Ekan kostade 200 kr i inköp. Lotteriet gav 750 kr, av detta betalades lotteriskatt 75 kr. Föreningen fick en gåva på 500 kr från föreningen ”Liten hjälp”.*
1948 infördes medlemskort. Troligen stod det i stadgarna att stiftelsen skulle ha medlemmar. Det året såldes 270 medlemskort á 2 kr.*
1949 På årsmötet gjordes ett "upprop" till styrelsen att hos Grebbestads kommunfullmäktige anhålla om ett anslag för sin verksamhet.
1950 Vid årsmötet fick föreningen, dels en gåva på 15 000 kr av en anonym givare, dels en gåva på 16 000 kr från försäljningen när föreningen ”Nytta och Nöje” sålde Charlottenlund till Grebbestad Havsbadsförening.*
Föreningen fick också en gåva förmedlad av Tage Hellstrand på 2 000 kr. Det året var kassabehållningen 58 973,51 kr.
1951 bokfördes 3 000 kr i anslag från Grebbestads köping.
1952 bidrog Tanums kommunalkassa med 3 000 kr. Samma år inbringade kollekten från en konsert i Grebbestads kyrka 660,16 kr.
1961 I årsberättelsen för kan man läsa ”Det gångna året har varit ett donationernas år”. Stiftelsen hade mottagit tre olika donationer på tillsammans 100 413,97 kr.
* "Liten hjälp"var en form av insamling på konservfabriken. Där lades frivilligt några ören i en burk, varje gång man fick sin lön. Pengarna användes till att tillfälligt hjälpa den som hade det svårt, till den som hade en anhörig som förolyckats på sjön etc.
* Dessa kort fick oftast någon i styrelsen (eller deras barn) ”driva in” genom att besöka boende. 1976 beslöt styrelsen att den som ville utföra detta uppdrag skulle få 20 öre/kort i provision.
1984 avskaffades medlemskorten.
* Föreningen Nytta och Nöje (en tidig förlaga till Grebbestads Samhällsförening) bildades 3 mars 1888 och verkade till 31 januari 1944, då föreningen upplöstes. 6 mars 1899 köpte Nytta och Nöje fastigheten Tanums-Gissleröd 1:6 av Charlotta Johansson. Namnet Charlottenlund kommer således från den förra markägaren.
Nytta och Nöje bedrev folkparksverksamhet med olika arrangemang i Lunden mellan 1899 och 1944.
Under 1943 beslutade Nytta och Nöje att man under 1944 skulle upphöra med sin verksamhet och enligt protokoll från 2 september 1943 lade man fast villkoren för att fastigheten skulle överlämnas till Grebbestads köping.
Den 2 juni 1950 sålde Grebbestads köping markområdet till Föreningen Grebbestads Havsbad u.p.a. och de bedrev i egen och annan regi folkparksverksamhet i Lunden från 1950 till 1973.
Källa: grebbestadsif.se
1949 Vid årsmötet förkunnades att Major Oswald Lydén förklarat sig villig att skänka lämplig tomt i Siljeskogsområdet till uppförande av det tilltänkta hemmet. Man beslutar att med tacksamhet motta gåvan. Gåvobrev dateras 23 november 1949.
Som villkor för gåvan föreskrevs att vattentillgången för hemmet måste undersökas. Styrelsen fick i uppdrag att undersöka vattentillgången. En undersökning gjordes till en kostnad av 1 993 kr. Vattentillgången visade sig, enligt brunnsborraren, vara god.
Ytterligare villkor för gåvan var att tomten skulle bebyggas senast den 1/1 1960. Stiftelsen inte kunde uppfylla detta villkor då det inte fanns tillräckligt med pengar vid denna tidpunkt. Dessutom hade en lämpligare tomt erhållits. Sålunda återgick donationen till den Lydénska fonden
1950 På årsmötet beslöts att man skulle bygga ett hem för 20 pensionärer med tio enkelrum och fem dubbelrum samt samlingslokal, matsal och personalrum.
Styrelsen fick i uppdrag att anlita en sakkunnig person för uppförande av ritningar och kostnadsberäkning. I november hölls ett styrelsemöte där ritningar, upprättade av arkitekt Erik Friman, visades. Den beräknade kostnaden om byggnaden uppfördes i tegel skulle uppgå till 235 000 kronor. Herr Tretom erbjöd sig att försöka samla in medel som skulle täcka kostnaderna för ritningarna till hemmet mm.
1951 På årsmötet i april beslöts att uppskjuta byggnadsfrågan till nästkommande ordinarie årsmöte - då stiftelsenförfogade över endast 65 665,28 kr.
1954 beslutar styrelsen att försöka värva så många nya medlemmar som möjligt genom personliga besök av styrelsen hos personer boende i Havstenssund och Kämpersviksområdet. Det beslöts också att utvidga verksamhetsområdet till de delar av Tanums kyrkoområde som Långsjö och Långdal ingick i.
Man beslöt att återigen trycka upp minneskort - lämpliga att användas då avlidna ska hedras med gåvor till stiftelsens blomsterfond. Dessa kort skickades till de anhöriga.
Det togs också beslut att annonsera årsmötet i Strömstads Tidning, Bohusläningen och Kuriren eftersom anslutningen vid dessa möten i regel är dålig.
1955 ökade medlemsantalet till 359 medlemmar, en ökning med 71 personer.
24 april 1961 fattade styrelsen för Stiftelsen Hem för gamla ett definitivt beslut att bygga ett pensionärshem med cirka tjugo rum.
1962 På årsmötet valdes A W Tretom och Wilhelm Hansson från stiftelsen som ledamöter i byggnadskommittén. Kommunen skulle utse två ledamöter.
1963 Stor uppslutning på årsmötet - 59 personer deltog. Styrelsen beslöt att arkitekt Tord Eliasson, Göteborg skulle tillfrågas om han kunde vara behjälplig vid utformningen av byggnaden.
25 april 1963 köper Stiftelsen Hem för gamla ett markområde av Tanums kommun, avstyckat från stadsäga 279. Området låg i anslutning till den tomt Evert Wounsch skänkt, för 27 500 kr.
I verksamhetsberättelsen, det året kan vi läsa:
”Stadsplanen har ännu ej fastställts. Behovet av detta hem är stort. De blivande lägenheterna är redan upptingade”.
I februari 1964 presenterade arkitekten tre olika förslag för styrelsen.
9 mars 1964, på årsmötet, beslöts efter votering (15 ja, 2 nej och 2 nedlagda röster)
12 september uppdrogs åt ingenjör Tage Johansson Uddevalla att fullfölja ritningarna till pensionärsbyggnationen enligt arkitekt Tord Eliassons förslag, samt att sköta alla erforderliga handlingar för byggets igångsättande.
Fotografen, Ivar Lind, stod vid Kap Horn och fotade 1 maj-tåget. I bakgrunden mellan träden skymtar dåvarande Wounschgården.
Viktor Larssons fastighet låg intill Evert Wounschs tomt i Gisslerödsbacken. Urmakare Nordstrand med familj bodde i Grebbestad 1921- 1933. och hyrde då av Viktor Larsson, som sedan testamenterade hela sin kvarlåtenskap till familjen Nordstrands son.
Fru Agnes Carlsson upplyste om att Herr Evert Wounsch var villig att skänka en tomt, ungefär 900 kvadratmeter på anvisad plats. Man beslöt att styrelsen skulle underhandla med herr Wounsch.
Efter bouppteckning och arvskifte efter Ivar Jacobsson, som skänkt sin kvarlåtenskap till Hem för gamla, las ett bud på fastigheten på 55 100 kronor. Tage Engverth, Göteborg, höjde budet och var villig att betala 60 000 kr.
Det beslöts att man skulle underhandla med urmakare Nordstrand om köp och pris av f.d. Viktor Larssons fastighet som låg intill Evert Wounschs tomt. (Urmakare Nordstrand med familj bodde i Grebbestad 1921- 1933. De hyrde då av Viktor Larsson, som sedan testamenterade hela sin kvarlåtenskap till familjen Nordstrands son.)
I november 1965bestämmer man sig för att hos Tanums kommunfullmäktige anhålla om en borgen för att få ett lån i Postsparbanken - detta resulterade så småningom i ett lån på 500 000 kr. Nu väntade man bara på igångsättningstillstånd
(15 lägenheter - 33 i kö).
20 oktober 1966 meddelar ordförande Wilhelm Hansson styrelseledamöterna att byggnadstillstånd erhållits!
Kontrakt tecknades med:
1967 Strömstad Tidning 14 januari: ”Den första väggen i Stiftelsens bygge började ta form genom att källaren påbörjades 12/1 i det 45 meter långa och 11 meter breda huset”.
Taklagskransen sattes upp 31 mars och 7 april bjöds de som arbetade på stiftelsens bygge på en enkel festlighet på Gästgivaregården i Grebbestad.
1967 Man beslöt att pensionärshemmet ska heta Wounschgården och att en enrumslägenhet ska kosta 2 375 kronor per år inklusive trappstädning. Första hyran ska betalas den 1 nov 1967 och ska inbetalas i Tanums Sparbank.
I maj bestämde man att skicka ut en skrivelse, till de 15 första som anmält intresse för att hyra en lägenhet - vid sammanträdet med styrelsen den 21 september bestämdes vilka som skulle få flytta in.
Inför invigningen beslöts att det skulle köpas in ramar och skaffas foton på de donatorer som varit med och sett till att byggnationen blivit möjlig. Dessa skulle hängas i samlingssalen i källaren. Där hänger de än i dag.
Wounschgården stod inflyttningsklar en månad före kontrakterat datum!
Byggkostnad 874 412 kr.
Wounschgården sommaren 1968.
Wounschgården invigdes 10 november 1967.
De personer som deltagit i hemmets tillblivelse bjöds på kaffe. Ester Berg som var en av dem som startade 1942 fanns bland dem som var med.
I samband med invigningen fick Wounschgården en rad gåvor till husets samlingssal:
Den 25 november bjöds de boende på kaffe och historien om pensionärshemmets tillblivelse.
Bygget gick med raketfart. Man ska komma ihåg att det även byggdes nytt på Grebbestads folkhögskola - efter den stora branden där. Dessutom byggdes Hedegården, bankhuset samt Hedemyrs varuhus i Tanumshede.
I Strömstad tidning står det att läsa att "troligen är arbetskraften helt utnyttjad”
Kulturföreningen Gamla Grebbestad - e-post: info@gamlagrebbestad.se - bg 5551-6454 - Swish 123 53 508 22
Copyright © All Rights Reserved
