Väderkvarnen Magdalena

Axel Emanuel Holmberg uppger i sin ”Bohusläns historia och Beskrivning”, att det i hela socken Tanum fanns endast en väderkvarn, nämligen Greby kvarn. 

Kvarnens tillkomst.
I  protokoll av den 24/5 1830 omnämns ”quarn och quarndamm” på Ulmekärrs ägor (Månekullen), således en vattenkvarn.

Den 4/12 1835 upplåter Paul Lind, Greby, ”nödig plats” för en väderkvarn på ”Benklevsberget” jämte körväg för kvarnskjutsarna till ett bolag, som bestod av Paul Lind själv, hans svåger, Johannes Christoffersson, R. W. Smith och J. A. Lundblom. Avtalet vann laga kraft vid vintertinget i Hede den 3 februari 1836.

Så tillkom väderkvarnen ”Magdalena”,  som kom att göra traktens lantbrukare oberoende av vattenflöden. Vind skulle inte komma att saknas.

Här kan man ana Magdalenas vingar. Mitt i bild det stora huset på Länsmansgatan.

Mjölnare och mjölnarboställe.
Mjölnarbostället fanns ”en liten bit nedanför kvarnen” (åt ungefär norr).

Några kända mjölnare var: Erik Johansson (undertecknar en förbindelse den 31/7 1856),
Aron Andersson (namn på revers den 2/7 1884)
O. A. Forsblad (flyttade 1932). 

Några ägare.
Ovannämnda kvarnbolag.
Thorén Persson.

L. S. Andersson.
Johan Thorén. 

En tidig bild över Grebbestad, tagen nån gång mellan 1892 och1905. Längst bort i bild syns kyrktornet och till höger om det Magdalena. 

Kvarnen kom att fungera i bortåt 90 år. Efter sekelskiftet togs en motorkvarn i bruk, och den gamla väderkvarnen fick förfalla. Dåvarande ägaren Johan Thorén hade planer på att rusta upp den. Han hade också idéer om hur den skulle kunna komma till nytta. Han skrev till marinen och till sjöfartsverket för att få kvarnbyggnaden klassad som sjömärke. Den syntes nämligen vida till sjöss. Försöket lyckades inte.

I slutet av 1920-talet revs slutligen kvarnen ”Magdalena”.  Kvarnbolaget blev upplöst. Kvarnen hade försålts till mjölnaren. En ny motordriven kvarn uppfördes vid Tanumsvägen (nu väg 163) ungefär i höjd med Greby gravfält. Även denna kvarn är nu borta. 

På denna bild från sjösidan framgår tydligt varför Johan Thorèn försökte klassa Magdalena som sjömärke. Foto: S. Welin 1897.