Stengärdsgårdar - ett kulturminne

Av Birgit Greby

Du behöver inte gå långt från samhället för att hitta gamla stengärdsgårdar. Ta en promenad runt motionsbanan i Siljeskog eller vägen mot Björnemyr så kommer du att upptäcka stengärdsgårdar lite överallt. Helt säkert om du också tar andra vägar runt Grebbestad.

Förr i tiden användes stengärdsgårdarna både som gränsmarkeringar och för att hålla djur borta från odlings-markerna. Lika viktigt var det att hålla kreaturen på plats inom ett betesområde.

När man bröt ny odlingsmark hämtades stenarna från denna. Eller om det i närheten har funnits lämpliga stenar.

Det var också vanligt att man anlade fä-gator där man drev djuren till och från betesmark.

Stenarna till gärdsgården bars för hand till platsen där den skulle anläggas.Tekniska hjälpmedel kom mycket senare. Likaså är de huggna stenarna av nyare datum.

De äldre stenmurarna är mer svängda men efter laga skiftet, den senaste revideringen 1866, blev stengärdsgårdarna mer raka, förmodligen för att lättare kunna markera ägandegränserna.

Gränssten

Det går att kunna tidsbestämma stengärdsgårdarna genom att mäta den speciella lavan som växer på stenen. Ju större lavacirklar, desto äldre är stengärdsgården. Denna lava tillväxer med en millimeter per år. En lavafläck om 100 mm skulle då vara 100 år.

Det är bara att ta med en linjal eller måttband och mäta hur gamla ”våra” stengärdsgårdar är.

!942 stod Grebbestads julgran på Torget.

Sedan länge har de mist sin betydelse. Mossa och ris växer över dem och många är tyvärr raserade.

Visste du att de gamla stengärdsgårdarna är fredade, du får inte flytta eller ta bort stenar. Inte heller förändra dess ursprungliga utseende.

Stengärdsgårdarna är också ett tillhåll för diverse insekter, kryp och smådjur och därför viktiga för den biologiska mångfalden.

När du är ute och går, stanna upp en stund och se på de gamla stengärdsgårdarna. Tänk dig vilken möda och vilket slit det innebar att bygga dessa långa murar. Hur oändligt många stenar i olika storlekar det krävdes för att få till en lång stengärdsgård. Stenarna var genomtänkt placerade för att muren skulle bli stadig och stenarna hållas på plats. Fundera över om gärdsgårdarna är så placerade att de kan ha varit en fä-gata?

Hur såg det ut i terrängen på 1800-talet utmed dagens motionsbana? Har kreatur kunnat beta här en gång? Varför finns det så många stengärdsgårdar just här? Har de bara varit gränsmarkeringar?

Fakta om stengärdsgårdar har hämtats från länsstyrelser och vederhäftiga sidor på nätet. Vi skall värna om våra kulturminnen så att vi kan lämna över dem till nästa generation.

Kulturföreningen Gamla Grebbestad - e-post: info@gamlagrebbestad.se - bg 5551-6454 - Swish 123 53 508 22