När Grebbestad blev köping
Källa: Bohusläningen 2 januari 1929 Texten är hämtat från ett tidningsurklipp ur famljen Grebys samlingar
Grebbestad övergick från årsskiftet från municipalsamhälle till köping, en stor betydelsefull milstolpe i det stora och idoga samhällets utvecklingshistoria. Övergången celebrerades enkelt men värdigt och på ett sätt, som länge torde bevaras i angenämnt minne av de många som voro med.
Sylvesterdagen, nyårsaftonen, ingick med strålande vackert solskensväder, vari Grebbestad för främlingen presenterade sig från sin mäst fördelaktiga sida. På morgonen var det ett 10-tal graders kyla med glittrande rimfrost på träden, luften var hög och ren och nästan vindstilla rådde. Överallt i samhället flaggades det, ävensom från det halva dussintal frakt- och fiskebåtar, som lågo inne i hamnen, därav bl.a. å ”Ingegerd” över stag.
Vid entrén från inlandet till samhället hade vid kyrkan ordnats en port med inskription ”Grebbestad 1/1 1929”. Ett flertal extra flaggstänger hade blivit resta utmed Storgatan och på en del hus hade ordnats med girlanger. Vidare hade utmed Storgatan ordnats med riklig extra belysning, varjämte må nämnas att utanför Gästis rests en port över gatan med mängd olikfärgade elektriska ljuslampor. På torget lyste en präktig, rikt illuminerad julgran och omkring densamma hade man smakfullt arrangerat med vimplar, signalflaggor och gröna girlanger. Under det mäktiga Stöberget här var en talarstol rest, draperad med flaggor.
Rörelsen i samhället var på e.m. icke anmärkningsvärt stor, men allt eftersom tiden led blev det livligare, och ett flertal bilar parkerade, vittnade om att jämväl folk mera långväga ifrån sökte sig till Grebbestad för att deltaga i de fästligheter, som planerats för att fira samhällets inträde i köpingarnas led.
Portalen vid kyrkan
Högtidligheterna började med gudstjänst i kyrkan kl. 7 e.m. Det rymliga granittämplet, som efter den nyligen slutförda restaureringen presenterade sig i synnerligen tilltalande skick, strålade i rik belysning från månghundrade levande ljus. I koret voro resta fyra vackra granar.
Kyrkan var fylld till sista plats av en högtidsklädd, andaktsfull menighet och många voro de som fingo stå på gångarne.
Akten inleddes med att Grebbestads sångkör under orgelackompagnement och under ledning av folkskolläraren Gust. Dahlgren sjöng en hymn: ”Guds godhet må vi prisa” av Widén.
Härpå följde unisont salm 412:1 därunder komminister A. Bergendal besteg predikstolen. I inledningen frambars ett tack till Gud, all god gåvas givare, för att han låtit oss uppleva detta år, varpå predikanten i bön anropade Herren att land och folk under det nya året måtte få stå under Guds mäktiga beskydd, hålla sin hand över samhället och dess inbyggare. Kören sjöng därefter hymnen ”I himlar sjunges den eviges ära” varpå församlingen sjöng salm 272:1. Efter altartjänst, därunder komminister Bergendal mässade, följde till sist Välsignelsen samt salm 500:6,7.
Vid 9-tiden samlades å det gamla minnesrika Gästis i Grebbestad över 100-talet damer och herrar bland Grebbestads ledande personligheter för att jämte ett antal inbjudna från Tanum, Lur, Sannäs och Havstensund intaga gemensam subskriberad supé. Värdinna vid fästen var fru landsfiskal Nyberg och värd var folkskollärare Gust. Dahlgren. För det materiella svarade hotellet på ett erkännansvärt sätt. Under supén utfördes musik av en oktett: Hälle musikkår.
Vid supén hälsade hr Dahlgren gästerna välkomna å fästbestyrelsens och samhällets vägnar och vände sig senare med ett tack till styrelser och myndigheter, som bidragit till köpingfrågans lyckliga lösning. I ett stämningsfullt anförande tolkade så häradskrivaren Krister Bökman, Strömstad, Grebbestads lov, framförde ett tack å gästernas vägnar samt utbragte en skål för köpingens välgång, framåtskridande och utveckling. Även dr Brodelius, Tanum, lyckönskade i ett anförande den nyvordna köpingen.
Hr Dahlgren uppläste härefter ett antal ingångna lyckönskningstelegram, först ett från landshövding von Sydow, som blivit förhindrad att övervara dagens högtidlighet. Telegrammet var av följande lydelse:
”Beklagande ej kunna närvara vid högtidligheten sänder jag min hjärtliga hälsning med varm förhoppning att den nya köpingen måtte gå en lycklig framtid till mötes”.
Landskamreraren E. Centerwall och landssekreteraren E. Thorin hade avsänt ett så lydande telegram:
”För Grebbestads köping be vi få framföra våra bästa välönskningar”
Vidare föredrogs telegram från förre rektorn vid Grebbestads folkhögskola Oscar Ekelund med fru, från häradshövding Hellborn i Strömstad, samt minnesgoda f.d. Grebbestadsbor såsom Augusta Busck, och Lina Larsson-Ebbers, Västervik, Osvald Hydén och Gustaf Wikström, Söderhamn, kapten A. Anerås, Uddevalla, Svea och Paul Bergstörm, Gullholmen, Märta och Carl Edqvist samt Irene Borgenstierna Stockholm, Anton Eriksson, Johan Björk och Viktor Lamberg, Göteborg samt ett från Gugge och Lisa i Hovås som skaldat:
”När Grebbestöarna samlas till fäst i natten
Och hurrarop runga över månglänst vatten
Att fira sin frihet och värdighet ny:
Befordrad till köping från fiskareby
Vi veta ändå att det gaml sitter i,
Ty själva vi sprungit där förr som små gli.
Vi hurra här nere som alla ni andra.
Må Grebbestads köping mot stjärnorna vandra”.
Till landshövdingen avsändes senare ett tack- och hälsningstelegram.
Avsändarna av de telegrafiska hälsningarna hyllades med en unison skål. Slutligen utbragte ordföranden i Tanums kommunalstämma, hr Oskar Hansson i Mungseröd, ett leve för Grebbestads köping med en önskan från moderkommunen om lycka och framgång och landsfiskal Nyberg talade för minnet av redaktör V.Greby, en av de främsta förkämparna för Grebbestads strävande att bli köping. Till sist utbragte bankkamrer W. Reichenberg ett livligt besvarat leve för värdinnan vid dagens fästlighet.
Klockan närmade sig nu 12-slaget och man bröt upp. Då midnattstimman inbröt ljöd klockornas i kyrktornet klang över bygden. Från planen vid Anneberg utgick då det unga Grebbestad med flaggor och facklor i händerna genom Storgatan ned till samhället hamnplats eller torget. Tåget företräddes av musik och marscherade genom täta led till Torget där en tusenhövdad människoskara, unga och gamla samlats.
På Stöberget, Härlidsberget och Svinnäsberget hade tänts stora vårdkasar, som i den vackra vinternatten flammade muntert och gjorde sig förträffligt. Å torget sjöng en barnkör Eklöfs ”Morgon” och en blandad kör ”Bohusläns sång” av Körling. (De kala klipporna de går).
Landsfiskalen Ludvig Nyberg uppläste så k. m:ts brev varigenom Grebbestad upphöjts i köpingarnas rad, varpå landsfiskalen höll ett anförande av ungefär lydelse:
Det är ett gammalt önskemål, som i och med detta kungabrev blivit uppfyllt för oss grebbestadsbor. Vi förstå till fullo att ett mödosamt arbete återstår på vägen mot målet: ett ekonomiskt starkt samhälle som kan hävda sin plats i konkurrans med andra och större. Vi drömma inga storhetsdrömmar och ämna ej flyga högre än vingarna bära. Vi äro fullt medvetna om att allt framåtskridande för vårt samhälle är ytterst beroende på den försiktighet i ekonomiska ting och det mått av klokhet och förutseende, som vi själv kunna lägga i dagen. Grebbestad har förutsättningar, tack vare sin skyddade hamn och sitt läge i en bördig jordbruksbygd, att utveckla sig till vad det bör bliva: ett kulturellt och ekonomiskt centrum i en gammal kulturbygd. Men vår nyblivna köping hyser även förhoppningar på att genom förbättrade kommunikationer kunna träda i förbindelse med mera avlägsna trakter och på så sätt utvidga de handelsförbindelser som köpingen behöver för ett ökat handelsutbyte och därmed ökat välstånd. Vi hava länge strävat för en utvidgning av vägnätet mot vår östra grannprovins och kunna i detta avseende även glädja oss åt stöd och uppmuntran från värt läns högsta styresman. Vårt samhälle har i dag äran att se hos sig en del gäster ävensom andra intresserade och ber jag härmed att få till såväl gäster som övriga å samhällets vägnar frambära en önskan om ett gott nytt år. Samtidigt beder jag att till samhällets gäster framföra dess tacksamhet för att de velat göra sig omaket att komma hit för att övervara denna av samhället anordnade fästlighet. Jag tager mig härmed friheten föreslå att vi för köpingens framgång och lycka utbringa ett fyrfaldigt leve”.
Levet besvarades med kraftiga hurrarop. Sedan ekot härav förklingat tog landsfiskalen åter till orda. Meningen hade varit att rektor Hanesson nu skulle lämnat en historik över samhället och köpingfrågans utveckling, men denne hade av sjukdom förhindrats och det hade nu fallit på landsfiskalens lott att tälja köpingsfrågans öden. Bohusläningen hade häromdagen i denna fråga en del data och personalia, varför vi av utrymmesskäl måste förbigå denna historik. Landsfiskalen slöt med att till samtliga, som deltagit i arbetet för köpingfrågans lösning, uttala köpingens djupt kända tacksamhet.
Kören under hr Dahlgres ledning sjöng så ”Här är bygden som fäderna röjde” och till sist ”Sveriges flagga”. Ett litet men vackert fyrverkeri avbrändes slutligen.
-on.
De i supén deltagande samlades så småningom å Gästis där kaffe intogs, varpå följde samkväm och dans till tonerna av Hälle orkester. Mellan pauserna utförde sångkören ett flertal livligt uppskattade sångnummer. Den i allo angenäma fästen fortsatte till åtskilligt över småtimmarna. Länge har Grebbestad fått vänta på sina köpingsrättigheter. Omsorgsfullt ha granskats och vägts skälen för och emot detta stegs tagande. Slutligen har meningarna synts vara odelade om vägen som skulle beträdas. Må den för den nya köpingen bli lätt och jämn!
Wikipedia: Enligt beslut fattade den 20 maj 1949 och den 28 september 1951 upphörde Grebbestads köping den 1 januari 1952 och uppgick i Tanums landskommun, som 1971 ombildades till Tanums kommun.
