Logga Kulturföreningen Gamla Grebbestad
Mamma Justina

Intervju med Agnes Carlsson ("Barnmorskan")

från en bandinspelning 1972, renskriven av dottersonen Anders Sjöberg 2015.

Intervju med Agnes Johanna Carlsson (Molle), född Christiansson (1880-1973), i intervjun kallad M.


Smeknamnet Molle kom till pga att ett barnbarn, Ylva, som barn hade svårt att lära sig säga mormor, utan sade Molle istället. Så fick hon alltid heta Molle i familjen.


Intervjun utfördes på hösten 1972 av barnbarnen Eva Olkiewicz, i intervjun kallad E, och Anders Sjöberg, i intervjun kallad A, Stockholm, på Danvikshem, Nacka. Utskriften är gjord av Anders Sjöberg i maj 2015. Man får vara uppmärksam på att intervjun gjordes ca fyra månader före Molles bortgång.

E: Varför det? 

M: Jag var väl elakast antar jag. Enligt mor … 


E: Ja, den elakheten har väl gått över. Men fick inte Gerda och Clara lika mycket? 

M: Nej, långt därifrån. Clara kan jag inte, jag kan inte komma ihåg Clara. Men Gerda fick aldrig stryk. Det kan jag aldrig minnas att Gerda fick stryk. 



Mamma Justina (1845-1932)


E: Berätta litet om din mamma. 

M: Hon var en mycket duktig människa. Men gräsligt, gräsligt sträng. Schartauan ut i fingerspetsarna. 


E: På vilket sätt yttrade sig det? Fick ni aldrig ha roligt liksom. 

M: Det vet jag inte. Jag kommer ihåg en gång jag hade varit inne hos Fiken och jag hade fått en kortlek och mamma fick se den, kastade den i spisen meddetsamma och brände upp den. Nej, det var ingen pardon där, se. 


E: Fick ni ha blommor och gardiner? 

M: Jadå, det hade vi. Jadå. 


E: Det var många gamla schartauaner som inte fick ha sådant heller. 

M: Jaså, det har jag aldrig hört talas om. 


E: Hur var hon? Hur fostrade hon er? Hon fostrade er strängt?

M: Strängt.


E: Var det mycket stryk i det?

M: Något. Jag förstås fick mest. 


Porträtt av Justina, målad av Carsten Hvistendahl, granne på Fläskö.

Porträtt av mamma Justina (1845-1932)

målad av Carsten Hvistendahl, granne på Fläskö.

E: Varför det? Hon måste ha gjort lika mycket ofog som du. 

M: Ja, det var så…


E: Och Frans då? Gav sig mor på Frans också?

M: Ja, han var som far i huset, ser du. Han var snäll. 


E: Han bestämde kanske en hel del hemma? 

M: Åh ja. Det gjorde han kanske. Jag kan inte komma ihåg det heller. 


E: Du fick ganska mycket stryk. Du säger först här att du fick lite, men jag vet att du fick rätt mycket stryk.

M: Jadå.


E: Vad fick du stryk för?

M: För allting. För det jag hade gjort och för det jag inte hade gjort. De kunde bara säga till mamma – det har Agnes gjort. Och då fick jag stryk, antingen jag hade gjort eller ej. Mamma hade ingen hänsyn när det gällde mig. Det är dumt att klandra en död. 


E: Nej, men det är intressant att veta, för det var kanske inte bara att din mamma var sådan utan att det var tidens anda också. 

M: Ja, det var det. 


E: Att ge barnen mycket stryk.

M: Ja, det var det. 


E: Har du givit dina barn stryk såsom du fick?

M: Ja, de fick väl någon gång.