Helge Noréns minnen

Helge Noréns minnen

med inledning av Birgit Greby

Inledning

Helge Norén

Helge Norén föddes i Grebbestad 1905. Han hade två äldre bröder, Axel och Jarl, två systrar, Elin Maria född 1901 och Anna Viola född 1908. Hans mamma hette Anna, född 1872 i Kville. Helges mamma blev änka och gifte så småningom om sig med åkare Karl Bernhard Kristiansson född 1861 i Svarteborg. Familjen bodde i hus nr 112 1/4, nuvarande adress Villagatan 5.

 

Helge kom att arbeta som chaufför under hela sitt yrkesverksamma liv. Han gifte sig 1932 med Viola, född Berg. Paret fick fyra barn, Hans, Lena, Eva och Jan.

 

Helge var också en av dem som 1982 deltog i studiecirkeln ”Pensionärer i cirkel berättar om Grebbestad förr i tiden”.

Helge avled 1994.

 

Texten har i någon mån redigerats av Hans Norén och Eva Johansson som därefter medgett tillstånd till publicering.

Välkommen att ta del av hans minnen.

 

Åkare Bernhard Christensson med fru, 1920-talet

Helge berättar:

Om åkare och körslor

Bernhard Christensson var född 1861 och började så smått med åkerirörelse när han var 18 år. Han lär ha fått hjälp av handlaren Fredrik Bergqvist att köpa sin första häst.

 

Omkring 1914 bodde han i nuvarande Gunnar Gustavssons hus mellan Villagatan och Bryggerigatan. Då körde jag för honom med häst och trilla mellan Grebbestad och Tanums station, både resande, post och gods, bl.a. silltunnor från konservfabriken i Grebbestad och till järnvägen. 1920 skaffade han den första personbilen och 1924 den första lastbilen, och med den körde vi material till vägbyggen.

 

Bernhard var min styvfar, för han hade gift sig med min mor, som blivit änka. Vi kallade honom CBC, och han talade om att innan järnvägen kom till, så körde en diligens landsvägen mellan Strömstad och Uddevalla. Den stora vagnen drogs av fyra hästar, som fick bytas vid gästgivaregårdarna längs vägen. Gästgivaren var tvungen att hålla hästar för dessa byten. I regel fanns två kuskar med på diligensen, och de var beväpnade, för det hände ofta att vägfarande överfölls, särskilt när de var på väg hem från Uddevalla, för då hade kuskarna en hel del pengar med sig. Då hade de kanske varit borta en vecka eller mer. I den så kallade Sköjarebacken, en bit norr om stan gick alltid kuskarna uppför. CBC visade mig platsen där överfallen brukade göras.

 

 

 Helge Norén och Gunnar Gustavsson, 1930-talet

En vinter hade han själv kört med häst och släde från Uddevalla och gått bredvid den uppför backen. Då såg han ett par skuggfigurer komma ut ur skogen. Han slängde sig i släden, ryckte i tömmarna, och hans nordsvenska häst reagerade snabbt. Tack vare detta klarade han sig. Men när han kom hem frågade hans fru vad han gjort med kappan. Den var uppskuren med kniv från kragen ner över hela ryggen.

 

Omkring 1918-19 bestämdes på ett möte i samhället att man skulle göra något åt besvären runt torget, då det blev högvatten. Konsum hade då sin affär i nuvarande Lennart Albinssons hus, (anm. Nedre Långgatan 40.) alla som kunde skulle ställa upp och arbeta gratis, både karlar och hästforor. Jag var då med och körde sten från Bryggeridammen till torget med Christenssons häst. Det var på vintern, så vi körde över isen på dammen och lastade. Jag var inte så stark, så jag fick ta de mindre stenarna, men köra kunde jag, Med lasset körde vi runt ”Kap Horn” ner till torget och Postgatan tillbaka upp till dammen. Då var gatorna satta med kullersten.

T-Fordar, ägda av Bernhard Christensson, 1920-talet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kulturföreningen Gamla Grebbestad - e-post: info@gamlagrebbestad.se - bg 5551-6454

Copyright © All Rights Reserved